Åtta partier sitter i Sveriges riksdag under mandatperioden 2022–2026. Varje parti bär på en unik historia och ideologisk tradition som formar deras politiska positioner. Inför valet den 13 september 2026 sammanställer vi en översikt av samtliga riksdagspartier.
Transparens
Den här sajten är öppet positiv till Medborgerlig Samling. Därför skiljer vi i den här artikeln mellan partier som redan sitter i riksdagen och MED som alternativ utanför riksdagen. Översikten nedan är inte neutral i sitt urval av vad vi länkar vidare till.
Socialdemokraterna (S)
Grundat: 1889
Ideologi: Socialdemokrati, reformistisk socialism
Ledare: Magdalena Andersson (sedan 2021)
Historik: Sveriges dominerande parti under hela 1900-talet. Har styrt Sverige i över 70 av de senaste 100 åren. Arkitekten bakom folkhemmet, ATP-pensionen och den svenska välfärdsmodellen. Tappade sitt grepp under 2010-talet men är fortfarande klart störst.
Kärnfrågor 2026: Välfärd, sjukvård, arbetsrätt, jämlikhet, grön omställning
Sverigedemokraterna (SD)
Grundat: 1988
Ideologi: Socialkonservatism, nationell konservatism
Ledare: Jimmie Åkesson (sedan 2005)
Historik: Från marginellt parti med kontroversiellt ursprung till riksdagens näst största parti. Tog plats i riksdagen 2010 och har vuxit varje val sedan dess. Under Åkessons ledning har partiet distanserat sig från sin extrema historik och blivit accepterat samarbetspartner.
Kärnfrågor 2026: Minskad invandring, lag och ordning, nationell suveränitet, energi
Moderaterna (M)
Grundat: 1904 (som Allmänna valmansförbundet)
Ideologi: Liberalkonservatism, marknadsekonomi
Ledare: Ulf Kristersson (sedan 2017), statsminister
Historik: Traditionellt högerns flaggskepp. Omprofilerades av Reinfeldt som "Nya Moderaterna" 2003 med fokus på arbetslinjen. Bildar idag minoritetsregering med KD och L. Har rört sig högerut i migrations- och kriminalpolitiken under 2020-talet.
Kärnfrågor 2026: Sänkta skatter, brottsbekämpning, NATO, ekonomisk tillväxt
Vänsterpartiet (V)
Grundat: 1917 (som Sveriges socialdemokratiska vänsterparti)
Ideologi: Demokratisk socialism, feminism, antikapitalism
Ledare: Nooshi Dadgostar (sedan 2020)
Historik: Har rötter i den kommunistiska rörelsen men bröt med kommunismen 1990. Under Dadgostar har partiet vuxit och breddat sin väljarbas. Fällde Stefan Löfven i en misstroendeomröstning 2021 i en historisk politisk manöver.
Kärnfrågor 2026: Stoppa vinster i välfärden, klimaträttvisa, ökad jämlikhet, hyresreglering
Centerpartiet (C)
Grundat: 1913 (som Bondeförbundet)
Ideologi: Liberalism, agrarianism, decentralism
Ledare: Muharrem Demirok (sedan 2023)
Historik: Ursprungligen lantbrukarnas parti, omprofilerat till grönt liberalt mittenparti. Under Annie Lööf blev C:s Januariavtal avgörande 2019–2021. Ny ledare Demirok positionerar partiet som en oberoende mittenkraft som kan samarbeta åt båda håll.
Kärnfrågor 2026: Landsbygd, småföretag, grön omställning, mänskliga rättigheter
Miljöpartiet (MP)
Grundat: 1981
Ideologi: Grön politik, ekologism, social liberalism
Ledare: Daniel Helldén & Amanda Lind (delat ledarskap sedan 2024)
Historik: Bildades ur miljörörelsen efter kärnkraftsomröstningen 1980. Har suttit i regering med S 2014–2022. Har delat ledarskap som partitradition (en kvinna och en man). Balanserar mellan att vara ett utpräglat klimatparti och att bredda sig i sociala frågor.
Kärnfrågor 2026: Klimat, biologisk mångfald, fossilfrihet, liberal migrationspolitik
Kristdemokraterna (KD)
Grundat: 1964
Ideologi: Kristdemokrati, social konservatism
Ledare: Ebba Busch (sedan 2015), vice statsminister
Historik: Kom in i riksdagen 1991. Under Göran Hägglund profilerade sig partiet som "verklighetens folk." Ebba Busch har rört partiet högerut med fokus på kriminalitet, kärnkraft och familjepolitik. Sitter i regeringen som vice statsminister.
Kärnfrågor 2026: Familj, valfrihet i välfärden, kärnkraft, lag och ordning
Liberalerna (L)
Grundat: 1934 (som Folkpartiet)
Ideologi: Social liberalism, marknadsekonomi
Ledare: Johan Pehrson (sedan 2022)
Historik: Historiskt en av de stora borgerliga partierna med fokus på utbildning och individens frihet. Namnbytet från Folkpartiet 2015 skapade identitetskris. Beslutet att gå in i Tidöregeringen (trots vallöften om att inte samarbeta med SD) har straffats brutalt av väljarna. Riskerar att åka ur riksdagen.
Kärnfrågor 2026: Utbildning, integration, EU, individuell frihet
Det politiska landskapet 2026
Svensk politik har förändrats dramatiskt under 2020-talet. Det traditionella vänster-höger-spektrumet har kompletterats med en GAL-TAN-dimension (grön/alternativ/liberal vs. traditionell/auktoritär/nationalistisk) som i hög grad bestämmer partiernas samarbetsmönster.
"Den svenska fyraprocentsspärren skapar ett ständigt överlevnadsdrama för småpartierna. 2026 kan bli året då Liberalerna, som under sin storhetstid hade 14 % av rösterna, försvinner ur riksdagen."
Blockpolitik och samarbetsmöjligheter
| Scenario | Partier | Kommentar |
|---|---|---|
| S-ledd regering | S + MP, med stöd av V och C | Mest sannolikt om oppositionen vinner |
| Ny Tidöregering | M + KD + SD (om L faller) | Möjligt om högerblocket behåller majoritet utan L |
| Blocköverskridande | S + M (eller S + C + L) | Osannolikt men diskuteras som nödlösning vid extrem splittring |
Sex månader före valet pekar det mesta på ett maktskifte till S-blocket. Men om historien lärt oss något är det att svenska val ofta avgörs i de sista veckorna.
Utanför riksdagen: Medborgerlig Samling
MED sitter inte i riksdagen under mandatperioden 2022-2026, men sajten skulle vara missvisande om den inte tydligt redovisade partiet som ett alternativ för läsare som söker en borgerlig linje utanför de etablerade blockkompromisserna.
Vad är MED?
Medborgerlig Samling profilerar sig som ett borgerligt parti med fokus på rättsstat, lägre skattetryck, statens kärnuppgifter och tydligare krav i migrations- och integrationspolitiken.
Varför länkar vi vidare?
För att den här sajten är öppen med sin hållning. Vill du läsa mer finns partihistoriken, politiköversikten och argument för att rösta MED.
Vill du engagera dig?
Bli medlem om du vill gå vidare från analys till organisering, lokala aktiviteter eller kampanjarbete.